Gemenskapsboende har tidigare huvudsakligen varit tänkta och planerade för andra kategorier som barnfamiljer eller seniorer. Till idén med Landgången hör att de boende skall vara personer, par eller ensamstående, över 40 år utan permanentboende barn, både yrkesarbetande och pensionärer. Till detta finns det flera goda skäl, som kan se litet olika ut beroende på det livsskede man befinner sig i: 

* Ensamstående eller par, vars barn flyttat hemifrån. Livsskedet, när barnen flyttar hemifrån och redet blir tomt ställer en hel del krav på förändringar i livsstil, då också nya möjligheter öppnar sig. Man behöver inte den stora villan eller lägenheten längre och kanske vill söka ett nytt boende. Samtidigt behöver man hitta nya former för sin fritid och sitt sociala liv. Här kan ett gemenskapsboende som Landgången passa som hand i handske. Huset är inte planerat för barnfamiljer med samtidigt är det lätt att ta emot barn och barnbarn som gäster i huset, till sin lägenhet förstås men också till de gemensamma måltiderna och som deltagare i olika aktiviteter i huset.

* Ensamstående eller par utan barn. Dessa genomgår inte samma omställning. Men det brukar komma en tid då man mera definitivt lämnar tankar på att skaffa barn. Detta innebär också en omorientering, då ett gemenskapsboende med likasinnade kan kännas naturligt.

 
* Familjer med tonåringar som är på väg ut. Vi tänker oss alltså att man i princip skall ha passerat livsskedet med hemmavarande barn när man flyttar in i huset. Vi är dock inte främmande för att ta emot familjer med tonåringar på väg ut. Ungdomar som flyttat hemifrån kan ju också ibland komma i lägen där de behöver flytta tillbaks till föräldrarna en tid för att ”tanka”.

* Yrkesarbetande och pensionärer. Någon övre åldersgräns har vi inte tänkt oss. Man skall kunna bo kvar i huset som pensionär och har då ett boende som är gynnsamt för de omställningar som det innebär att lämna arbetsgemenskapen på jobbet. Man skall givetvis också kunna flytta in som pensionär. En blandning av yrkesarbetande människor och pensionärer tror vi är gynnsamt i ett gemenskapsboende. Genom de yrkesarbetande får huset en levande kontakt med samhället, som många s.k. seniorboenden saknar, och pensionärernas rikliga fritid blir en viktig resurs i arbetsgemenskapen.

Mera information. Idén med gemenskapsboende för kategorin 40+ utan permanentboende barn är ganska ny men inte helt ny. Först att förverkliga den var Färdknäppen i Stockholm 1995 ( som kallar det ”ett kollektivhus för andra halvan av livet”). Sedan har flera följt efter. Gå gärna in på deras hemsidor på länkarna nedan så får du mer information om hur det kan fungera och hur man har tänkt.

Russinet (Lund)

Färdknäppen(Stockholm)

Mycket bra information om gemenskapsboende och kollektivhus i Sverige och länkar till många andra kollektivhus finner du på Kollektivhus NU